Livet som en sjukling. Jag skulle kunna skriva en biografi om det. Det är lätt att vara positiv när man aldrig är sjuk och jag tror definitivt att man är mindre sjuk om man är positivt inställd men efter ca 6 veckor med en sjukskriven man och en dotter som haft i snitt 3-4 dagars sjuka varje vecka så är jag måttligt less. Dessutom mina egna sjukor på det. Efter jag skrev senast så har jag hunnit haft fler nässelutslag och konstant ätit antihistamintabletter (2ggr/dag), hunnit vara på vårdcentralen där de tror att det är pollenallergi och korsallergier. Ville först inte riktigt tro på det men insåg nu efter en helg uppe i fjällen att det kanske ändå är det eftersom ögonen började klia direkt jag kom hem igen... 

Sedan sist har jag också hunnit få glädjas åt tanken på att vi skulle få barn igen för att sedan få mitt första missfall. Jag sörjer inte för det utan vet så väl att det faktiskt bara är 50% chans att det ska gå bra första 6 veckorna så jag är inte förtvivlad. Jag var i vecka 6. Och eftersom jag hade mått dåligt i 5 av de veckorna så kändes det faktiskt rätt skönt att det gick som det gick. Det kanske hade blivit något fel senare om det fortsatt så jag är glad över att kroppen skötte sitt så att säga.

Varför jag skriver det här? För att jag är totalt obrydd om folk vet det... Hur många har inte haft missfall? Det är nog vanligare än många kan tro - och inget konstigt :) Det jobbigaste var att jag blödde mycket och hade lite ont - nu är jag frisk och kry!!! 

Millie fick feber igen förra veckan men hann återhämta sig så att vi åkte mot fjällen med Gurras syster och familj. Vi bodde i Häggsjövik och Rörvattnet. Det var fantastiskt att få vara där - köra skoter, fiska, äta god mat och verkligen njuta! Boendet var bra och maten vi åt i lördags på Rörvattnets fjällhotell var det godaste jag ätit på länge!

Vi skulle åka hem i måndags och Gurra mådde dåligt hela helgen varpå han och Millie stannade på boendet under söndagen och på måndagen fick Gurra feber på väg hem.... Natten mot tisdag (efter att vi just kommit hem) började han kräkas. Trots det så var jag och Millie pigga nog att åka till förskolan igår. 

I natt började Millie spy. 

Så idag vab:ar jag igen eftersom att Gurra bor på övervåningen och är dålig än :/ Millie kräktes även i morse och nu sover hon så det lär väl kanske komma mer när hon vaknar - har hittills kommit just efter hon vaknat...

I övrigt så mår jag än så länge bra men antar att jag kommer att drabbas då jag tvingas befinna mig här ;p

Nu ska jag koka mig lite kaffe få se ;)

Ha en fin dag allesammans!

Fullt upp i livet. 

Nässelutslag har invaderat min kropp sedan en vecka tillbaka och de verkar inte vilja lämna mig trots två besök på akuten, ett med kortisontabletter + konstant medicinering med antihistamintabletter. De var borta lördag-måndag men kom tillbaka igår igen. Visserligen bara tre stycken men idag är de fem... Nåja, jag hoppas att det bara är tillfälligt... 

I övrigt hoppas jag på att kunna jobba en hel vecka denna veckan. Vi har vab:at Millie och varit sjuka själva om vartannat. Skitförkylningar!!!! 

Idag ska jag visserligen till tandläkaren så det blir inte en hel dag idag heller men...

Gurra fyllde förresten år i söndags :) Det firade vi med att, som vanligt, åka på House of Metal i Umeå och bo på hotell. I år blev det dock lite annorlunda mot för som vanligt... Vi var och kollade Millies hjärta i fredags och det såg jättebra ut, allt var nästan tillbaka som vanligt igen så om 9 månader får vi en utskrivningstid där hon förmodligen friskförklarad :D

Efter det besöket så var jag så slut av alla utslag och medicin så vi stannade på hotellet med Gurra till på lördag men eftersom att Millie hade feber igen då så åkte jag och hon hem. 

Så Gurra fick fira sin födelsedag på lördagen med oss och sen fick han åka buss hem på söndagen :)

Nu ska jag snart bege mig mot jobbet och hoppas på att det illamående som kommer och går inte blir något mer.

Ha en fin dag allesammans!