måndag 28 september 2015

Försöker se det positiva men ibland är det svårt.

Jag kan verkligen känna mig gnällig när jag hela tiden drabbas av att vara sjuk och borta från jobbet. Men vem vill vara borta från jobbet egentligen? Att ta semester från jobbet är väl en sak men att hela tiden behöva sjukskriva sig eller VAB:a gynnar varken mig själv eller jobbet känns det som. Jag får inga pengar och jag blir stressad över att jag inte hinner göra det jag börjat med på jobbet. Teman och sådana saker. För två veckor sedan var jag också så himla peppad och tänkte "Det här kommer inte vara några problem - jag kommer att orka jobba länge". Men sen vände det bara som på en dag.

Jag kände för någon dag sedan att "ja nu KANSKE det börjar kännas lite bättre...jo visst gör det det? Eller?" och Jo, det kändes bättre vissa stunder på dagen. Igår däremot så var jag och mina bröder hos min faster på besök för att diskutera sommarstugans framtid tillsammans med henne och resterande av pappas syskon (jag och mina bröder fick ta över pappas del innan Kronofogden gjorde det...) och vi satt väl där ca. 2 timmar. Jag var upp nån sväng och stod, gick osv. Kändes ändå rätt okej i ryggen. Efter mötet drog vi på Biltema där Anders skulle handla lite, och eftersom jag ska röra på mig också så följde jag med in. Jag känner ju dock att jag inte kan gå som jag brukar göra. Jag får som någon konstig "gåstil" vilket kanske inte är bra? Men jag kan inte gå som vanligt. Efter besöket där så drog vi på Coop. Där började jag gå en sväng men gick sedan ut i bilen och då var jag HELT slut. Jag låg mest hela eftermiddagen och kvällen och ryggsmärtan eskalerade tillsammans med som kramper på höger framsida på magen. Jag ringde sjukvårds och de sa att det nog var ligamenten - det var rätt vanligt att det kunde kännas så. Pjuh. det lugnade mig lite och efter en Alvedon kunde jag i alla fall ligga ner igen. Men natten har inte varit så jättekul. Mina toabesök gjorde ryggen otjänster - eller kanske egentligen en tjänst eftersom att jag SKA röra på mig - och i morse fick jag sovmorgon medan Gurra gjorde Millie klar inför förskolan och skjutsade iväg henne.


Jag har tagit mig till soffan och jag har även promenerat runt lite här inne och det känns ju som jättebra - en stund - sen blir jag HELT slut i ryggen och måste lägga mig ner. Jag förstår inte att det ska behöva kännas såhär? Det KÄNNS som att jag skulle behöva knäcka till ryggen typ. Men ingen vågar ju röra mig inom sjukvården. Jag hoppas dock att läkaren jag ska träffa på torsdag kan mer om just gravida och vet va jag kan göra och inte göra. Jag kan inte låta bli att gräva ner mig lite och blir lite deppad. Sen är det en ENORM träning för mig att låta bli att göra något här hemma. Jag KAN inte hålla på med diskmaskinen eller tvättmaskinen egentligen - jag har gjort det någon gång denna vecka eftersom Gurra var borta och jobbade... Men i övrigt låter jag bli allt. Jag har lagat mat EN gång (vi hade färdig mat när Gurra var borta) på en vecka och det gjorde att jag blev helt slut. Känns det logiskt att jag är borta från jobbet? Ja jag tycker det. Jag förstår just nu verkligen inte hur jag någonsin skulle orka en endaste timme på jobbet. Men jag vet inte - det verkar ju inte lätt att få sjukskriva sig tills smärtan går över heller. Så vad ska man i så fall göra? Kanske dra på jobbet, ta ut lön och lägga sig på kontorets soffa? Känns det rimligt? Min största förhoppning är att de på torsdag ska "lägga till" ryggen på något sätt så jag kan återgå i jobb åtminstone fram till en ev. gravidpenning. Jag behöver komma ut lite och göra något också. Jag klarar inte riktigt av det här "hemmasittandet". Men om de inte rör mig så vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Och jag vill inte bara gnälla - jag vet vad som ska komma ur detta onda - och jag längtar ofantligt mycket efter den lilla bäbisen. Jag ä hur lycklig som helst. Jag känner mig mest orolig över hur mycket denna bäbis faktiskt ska få stå ut med i magen. Millie hade en lätt resa jämfört med den här ;)

Nä nog om detta. Jag ska försöka rycka upp mig. Jag var ju i Brännfors i fredags och det var jättemysigt. Det är bara synd att man även efter en sådan lugn dag ska behöva sova och ta igen sig. Psyket får sig en massa energi medan jag fysiskt blir slut trots att jag bara har suttit, legat och gått en stund.


Men i övrigt har vi haft det mysigt här hemma också - Millie är verkligen helt fantastisk med mig när jag är dålig. En dag så lärde hon sig göra kullerbyttor och eftersom hon började träna i soffan så fick jag lov att gå upp och slita fram en madrass för att mitt psyke skulle överleva så jag slapp åka in på sjukhuset efter hon skulle ha ramlat ner från soffan. Hon hade noll koll på vars hon kastade sig ;p


Hon fick sedan en koja av madrassen som hon använder varje dag = den lär inte tas bort på ett tag.


Igår kväll var hon övertrött och vi gjorde grimaser. Hon älskade denna. Det ser ut som att jag håller fast henne men hon VILLE faktiskt ;)

Nu ska jag rita lite idéer på ett framtida nytt kök - det är väl positivt när man är hemma så här att man kan komma på en massa idéer. Sen är det ju jobbigt att man inte kan genomföra några än men ;)


Jag ska också försöka mig ut och gå en liten kort sväng på gatan i det vackra vädret. Få se hur långt jag tar mig - kanske till grannen i alla fall ;)



/Mest glad även om det inte låter så just nu.


fredag 25 september 2015

Dags för budget igen.

Ja igår kände jag att det var dags att föra in lite kvitton från senaste året......



Det var mycket kvitton men ändå inte ens i närheten av hur många som jag borde ha haft...hmm...
Jag måste bli bättre på att ta kvitton när jag handlar och spara dem.


När jag hade fört in nästan alla dessa så insåg jag att jag hade fört in allt på 2014 istället för 2015. Jag hade helt enkelt glömt byta flik. Kändes inte så kul men det var bara att börja dra bort, lägga till och öppna varje kvitto igen. Nu kanske det misstämmer en aning men inte så att det gör någon större skillnad i alla fall. 
Man kan väl också konstatera att vissa kvitton var....omöjliga att läsa...

Till slut så blev jag i alla fall klar något så när. Jag behöver kolla lite på internetbanken också men det gör jag en annan dag...

Innan detta bekymmer - på morgonen igår rättare sagt - så lekte Millie Lucky Luke. Måste bara visa hennes snygga mask som är från Gurra när han var liten:

Och på tal om att visa saker så måste jag också få visa vad min kollega Linda hittade när hon rensade på fritids där vi arbetar:

Tydligen min (?) gamla målarbok som jag målade i när jag gick där för ca 20 år sedan. Tror ni det har blivit städat noga förr? ;)

Jag har ju kanske inte skrivit om det men jag har sjukskrivit mig till nästa torsdag på grund av att min rygg har gett upp. Sjukgymnasten trodde ryggskott men själv är jag mer inne på att det är foglossningen i kombination med min kroniska inflammation i höften som gör att smärtan är olidlig. Jag ska få ett foglossningsbälte bland annat - men det skulle ta några veckor att få hem...så nu är jag på jakt efter ett att låna fram tills dess.


Medan jag ligger och vilar så har jag passat på att fortsätta läsa en bok som jag börjat med tidigare:

Man kan väl säga att jag har delade meningar om innehållet just nu och jag tänker komma med en liten recension när jag har läst klart........


Idag ska Millie vara med sin morbror Fredde medan jag vilar ryggen lite i Brännfors.

Ha en fin dag allesammans!

tisdag 22 september 2015

September.


ÄNTLIGEN hittade vi igen systemkameran efter flytten. Inte för att vara "sån" men ALLT viktigt som jag hade packat ner visste jag precis var jag hade det. Allt viktigt som Gurra hade packat ner fanns inte någonstans efter flytten. Och han litade inte på mig - Hmpf?! ;p
Millie fick i alla fall va testmotiv <3

Innan kameran kom fram var vi en sväng till Kalvträsk - jag, Millie och hennes faster Lena. En fin dag med nya intryck från en otroligt vacker plats. Millie hittade blåbär i skogen och var nöjd över det:

Under hösten blir jag alltid extra sugen på att pyssla med planteringar och dessa har jag lyckats åstadkomma nu. Jag kommer dock göra något nytt här vid ytterdörren då de endast såg ut såhär i två dagar. Något jag visste också men inte orkat göra något åt än...

Bänken är gjord av Gurras morfar.



Älskar denna vägg - som också ska växa. Där har jag satt upp keramikalster som Gurras bror gjorde medan han levde och arbetade på Dagcenter. Den till vänster med en blå blomma har dock någon annan gjort... Men jag tycker de är jättefina.
Under tiden som jag har mått bra så har jag faktiskt hunnit renovera lite också. Jag har målat och Gurra har gjort tyngre saker. Vi försöker göra mörkt till ljust här hemma. Men jag har lovat mig själv att inte stressa på så jag gör typ en dörrkarm i veckan...



Även denna månad har bjudit på fina dagar. Jag älskar ju solen. Och jag älskar värmen. Jag älskar dock inte kombinationen av den - så det får gärna vara sol och lite kallt - eller varmt men inte sol ;)
Vi har hunnit med några lekparksbesök också :)

Och mer lek hemma på gården...tok-Millie ;)




Jag har upptäckt fler överraskningar på gården än en sandlåda sedan vi flyttade hit. Bland annat dessa krusbär...
 Detta är ingen överraskning men en klar fördel med att bo där vi bor - att kunna titta ut och se SKOG. Inte bara hus. Jag älskar den känslan av att både ha nära till folk men också kunna drömma mig bort om att jag bor utanför samhället :) (OBS! Ej rengjort fönstren sen vi flyttat hit. Vem orkar sånt egentligen? Helt ärligt?)

Och på tal om otvättade fönster så ser det för det mesta ut såhär hemma hos oss. Och nej - jag tänker inte renovera ett barnlekrum. Det ska säkerligen hinna bli ritat på väggarna och golvet lär vara förstört inom en snar framtid = ovärt att lägga pengar på tycker JAG. Däremot får ju alla andra som älskar att renovera gärna göra det :D


I helgen som var kände jag mig inte så pigg men vi hade pratat om att göra en liten utflykt så vi promenerade till Mullebo (i skidbacken vi har här bredvid huset). Vädret var fantastiskt till en början och Millie var helnöjd. Trippen tog 2 timmar. Ni kan ju tänka er min takt att gå haha.











Vi åt blåbär på promenaden, fikade varm o'boy och korvmackor i skidbacken och vi skrattade. Det var lika kul för mig tror jag ;)

I lördags kväll blev vi bjudna på middag hos Peter och Clara vilket var välkommet då jag var trött. Millie somnade efter lördagsgodiset i deras soffa medan Gurra och Peter delade upp en massa LP-skivor som de hade köpt tillsammans. En trevlig kväll helt enkelt <3

Söndagen bjöd på en fantastisk solnedgång som inte gick att få till lika bra på bild - men Gurra fick en någorlunda rättvis bild i alla fall :) Det var som guld i träden.

Å sist men inte minst så vill jag bara visa vad fröken Millie valde till middag igår - palt och oliver. Bra kombo? Jag vet inte riktigt det. Men huvudsaken hon är nöjd i alla fall ;)

Sammanfattning.

Seg uppdatering här men jag ska försöka bli bättre ;)
Juli, augusti och nästan hela september har hunnit passera förbi oss. Och under semestern har jag mått så ofantligt dåligt så det har inte hänt så mycket. Jag tänkte börja med att sammanfatta juli med lite bilder:
En dag bestämde vi oss för att fara till Lycksele tillsammans med mormorn, morfarn Hans, morfarn, Kenneth och plastkusinen Tim :)
Millie bokstavligen ÄLSKAR att rida på hästar - så vi passade på.
De flesta av dagarna har sett ut såhär...sovandes i pappans famn...
En dag var jag och Gurra ner till Umeå själva en sväng...vi hade ett särskilt uppdrag...men vi passade också på att ta oss en GOD matbit på båten i Umeå. Fantastiskt gott var det.
I slutet av juli var vi inbjudna på Lattjolajbanpartyt i Mittituvan som nästan blivit en tradition... 
Först ut var mat och sedan massa band att kika på...

Bobby Kimball från Toto var en glad prick.
Håkan Hemlin i bandet "Burn it to the ground" tillsammans med bl.a. Owe (festens värd å även Nocturnal Rites trummis ;)), Volymen (fd. Nocturnal Rites), Viggo Vain och Axel Jonsson och Mr. M..........
Men måste nog ändå säga - trots starkt startfält - att kvällens bästa uppträdande var Ye Banished Privateers som fullständigt öste skiten ur allt. Vilken jäkla show! Owe gästspelade som trummis där också :) 
Augusti månad bjöd i sin tur på bättre sommarväder än tidigare under hela sommaren, vilket resulterade i lite dagar på badstranden... Långnäset för det mesta...





Vi blev bjudna på gomiddag hos familjen Lindgren/Andersson en fredag kväll  - och Millie körde själv dit.
En av presenterna hon fick under sitt barnkalas var pärlor. De har använts flitigt under regniga dagar.
Jag hann ha en årlig träff med Matte och Josefin som innehöll god mat på Bishops. Avslutande med skräckfilm hos Matte. Kan det bli en tradition det också mån tro? 
I brist på badstrand är det tur att vi har ett badkar än så länge. Även om det är blått ;)
När vi flyttade hit visste jag inte om att vi hade en sandlåda. Det blev en fantastiskt bra överraskning när snön hade tinat fram. Den används i princip varje dag av unga fröken Larsson.
Nån enstaka glass på kiosken har också hunnits med...
Då jag började må lite bättre lyckades vi åka till Umeå och gå runt på Nolia en dag. Millie var överlycklig när hon visste att Jenny från "Pysselskogen" skulle vara där - så mestadels av tiden pysslade hon i Jennys tält.


"Sova i vagn? Nä jag är ju van att få sova på pappa nu..."

Tänk så festligt de la köttbullarna och riset.........
Kvällen avslutades hos familjen Andersson i Röbäck med en otroligt nöjd Millie som fått leka med "storbarnen".

Helgen innan det var dags att börja jobba igen så hade Centerpartiet en familjedag på Café Kajutan i Stackgrönnan. Vi åkte dit och passade på att testa "Älvsnabben" och åka förbi mormor och Hans hus... Millie tyckte det var ganska kul - även om det tog lite för lång tid...

Efter besöket på Kajutan så körde vi förbi morfar Kenneth som bodde i närheten för tillfället. Han bjöd på gofika och Millie var mest nöjd över glassen!
Efter första arbetsveckan var gjord så åkte vi iväg till Norrmjöle med husvagnar och mormor och morfar Hans som sällskap. Vi badade hela lördagen (inte jag men Millie och Gurra)...

På söndagen besökte vi Norrbyskär där Millie trivdes som bäst i de små husen. Vilken miljö det var där ute! Dit vill vi alla åka igen!
Under en promenad runt Burträsk en av de vackra sommarkvällarna som var kvar så hade Badhuset ett pass Boxercise ute i det fria. Millie hörde musiken och var ba tvungen att dansa lite...på vägen....sådär spontant.... Tokes ;)


Och sen var det dags för den största händelsen i augusti...det uppdrag vi hade när vi åkte själva till Umeå i juli var att se om det fanns något i min mage som växte... Det fanns det... Men denna gång var det äntligen dags att se om allt såg bra ut...och det gjorde det vad de kunde se... Så den 30 januari är det beräknat att Millie ska bli storasyster och vi förhoppningsvis ska få bli föräldrar till ännu en fantastisk människa:

September månads sammanfattning kommer i ett separat inlägg lite senare - så håll utkik!